Visar inlägg med etikett Spaningar. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Spaningar. Visa alla inlägg

09 januari 2008

Ur spår!



Håhå jaja!

Jag har tänkt gå och simma ikväll. Det blir första blubb-blubbet efter nyår.

Jag fasar.

Lilla My (som inte behöver riktigt lika mycket nattsömn som vissa andra, utan envisas med att det är en bra idé att gå till simhallen före jobbet) har rapporterat att det varit knökfullt i bassängerna redan klockan 7 på morgonen. På ren muminsvenska: det var ludit med folk.*)

Stön. Det ante mig. Det är just därför man inte ska avge nyårslöften. Alla andra har nämligen också bestämt sig för att komma i form efter nyår. Och resultatet blir, efter tre försök då man legat i kö och guppat som korkar i swimmingpölen utan att ha rum att faktiskt simma framåt, att någon gång i februari är det lika lugnt som vanligt i bassängen.

Så, det blir väl bara till att ta med sig skohornet och försöka klämma ner sig i bassängen. Rusningen lär väl gå över den här gången också!
-------
*) ludit = ludet
Uttrycket ska tolkas som att det finns lika mycket folk någonstans som det finns hårstrån på en yta som är luden. Helt logiskt!


Andra bloggar om: , ,

18 december 2007

Mördande reklam?



Den som följt med här ett tag inser att detta är en del av följetongen "allt var inte bättre förr, eller?".



Särskilt förtjust är jag i resonemanget om att bilen är så välfordrad, att mannen inte behöver vara rädd för att slå sig ens om frun panikbromsar.

Det kallar jag säljande argument. Helt onödigt med airbags!

Och det går ju inte att ta miste på vem som reklamen riktar sig till. Varför skulle frugan själv ha någonting att säga till om angående vilket slags bil hon skulle känna sig bekväm i? Knappast!

Som sagt, allt var inte bättre förr!




Andra bloggar om: , ,

20 november 2007

Hårresande



Jag har köpt ny hårspray. Ny i bemärkelsen ett märke som jag aldrig tidigare använt.

Det luktar helt fel.

Jag har en förnimmelse av att det ständigt står en liten tant 15 centimeter bakom min rygg. Och den lilla tanten luktar sötaktigt och inte helt trevligt.

Jag har minsann aldrig luktat så. Det lukar bara fel.

Och jag funderar över var min halsduk/tröja/jacka har varit som fått en sådan märklig odör.

Sedan kommer jag underfund med att lukten kommer uppifrån. Från mitt hår. Och jag inser att det är jag som luktar så där märkligt, sötaktigt och bara fel.

Jag kommer att utveckla schizofreni på grund av mitt nya hårspray.


Andra bloggar om: ,

17 oktober 2007

För undvikande av missförstånd...



Snorkfröken Jonnas kungörelse om frysboxars innehåll:

Varevigaste frysbox bör ALLTID innehålla ett valfritt antal frysta bullar. Med bullar avses här alla typer av frysta, söta bakverk, men önskvärt är dock att frysverken innehåller kardemumma. Frysta bullar kan nämligen anses vara nästan lika goda som färska, ehuru upptiningen bör företas på rätt sätt. Och bullar kan vara en mänsklig rättighet till eftermiddagskaffet!

Idag var det definitivit en sådan dag att avsaknad av bullar skulle ha hamnat under rubriken "krigsbrott".

Och jag hittade en hel påste frysta bullar. Med både kardemumma och kansel i.
*Lycka*


Andra bloggar om: , ,

08 oktober 2007

Inflammerat?



...med tanke på de sökord som får folk att trilla in hit till Höjden av fröjden är det helt tydligt inte alls magåkommor som är det stora bekymmret i världen.

Istället är det inflammerade tår som vi ska bekymmra oss för!

Hör ni hälsovårdsmyndigheterna! Ni har definitivt missat behovet av information om denna folksjukdom!

Om man inte hittar något annat matnyttigt ute på stora vida nätet om sina värkande tår, utan i desperation surfar in på mina fjantiga berättelser, då står det illa till med informationssamhället!


Andra bloggar om: ,

03 oktober 2007

Då bestämmer vi det!



Som det mycket kloka lunchgänget konstaterade:

- om du inte lyckas bestämma hur du ska ha det, då har din hund inga problem med att det där med bestämmandet på sin lott
- och om en hund kan vara den som bestämmer i familjen, då är det inte minsta konstigt att det finns familjer där 2-åringen bestämmer heller

Men i och för sig kom vi också fram till att det där med självbestämmande, det är rätt överskattat.
Åtminstone i vissa fall!


Andra bloggar om:

Ambivalenta dagar



Det känns lite som om veckan står i gathörnet och funderar så här på onsdag morgon. Hmmm, tänker den, vad ska jag satsa på nu? Början av veckan med massor av arbetsdagar kvar eller veckoslutet om bara en liten stund. Hmmm...

Och så står veckan där och grubblar ända tills det är onsdag eftermiddag och den tvingas inse att det definitivt är veckoslutet som gäller.



Onsdagar är helt enkelt ambivalenta dagar, om du frågar mig. Det är väl också därför som man inte har ett eget namn på denna dag i alla språk, utan bara konstaterar att den ligger mitt i veckan, till exempel fi. keskiviikko, ty. Mittwoche.



Så, nu är det väl bara att överleva till eftermiddagen, och sedan bär det utför...

Och nu börjar vi med lite morgonkaffe...


Andra bloggar om: ,

27 september 2007

*Knaster, knak*



Det jävligaste med att vara duktig och motionera sina styva axlar är ju att man nästa dag VERKLIGEN inser hur låsta axlelmuklerna i fråga är till vardags.

För bövelen, hur mycket muskler behövs för att hålla nacken i datorskrivningsläge egentligen?

Svar: tusen miljoner minst.
Och varendaste en ömmar!


Andra bloggar om: ,

23 augusti 2007

Ovilja



Man hör illvrålet långt innan man fått ögonen på det (den) som orsakar det.

Det visar sig vara en pappa med sina söner som kommer cyklande på trottoaren. Lillkillen sitter i barnstol på pappas pakethållare. Storkillen, cirka 5 år, cyklar själv.

Det är han som står för vrålet. Tårarna sprutar och hela ungen är en enda stor hulkning.

Orsaken till utbrottet sammanfattar han i en (vrålad) mening:
"Men jag VILL inte att mamma ska bli lärare!!!"

Ack ja! En helt logisk reaktion om du frågar mig!


Andra bloggar om: ,

18 juni 2007

Snorkfrökens filosofiska grubblerier



Griskulting är egentligen ett helt felkonstruerat ord.

Jag menar, vad har egentligen en liten nasse att göra med något slags kult?

Nej, istället borde anmödrarna ha sneglat på engelsmännen och nappat på att kalla de små nöffarna pigletter.

Då hade deras samband med kotletter inte kunnat undgå någon.


Andra bloggar om: ,

31 maj 2007

Återvinning på hög nivå



Jag måste få visa er en av mina favoritkonstruktioner här i världen! Här är den: *tadaaa* vår vedbod ute på holmen!


Enligt obekräftade släktlegender är det samtidigt gammelgammelfarfar Snorks skötbåt. (Min farfars farfars fiskebåt)

När den inte längre var i användbart skick (eller då den var för gammaldags för att dras med) har man helt enkelt dragit upp den brevid ena stugan på holmen, sågat itu den ganska precis i mitten och sedan fogat ihop halvorna.

Resultatet: ett perfekt vedlider, även fyra generationer senare.

Det kallar jag återvinning!

29 maj 2007

Historiens vingslag



Annonser ur Morgonbladet, Tidning för Politik, Ekonomi och Litteratur, detta exemplar är daterat till 5 juni 1880.

Allt var helt klart bättre förr!

15 maj 2007

Fusk!



På lunchen åt vi varsin glasspinne till efterrätt. En helt vanlig eskimo-pinne var det, alltså vanlijglass doppad i mörk choklad och allt sammans i form av en flat glassplatta monterad på en pinne.

Det som gör saken till fusk är att det numera också står "Ville Vallaton" på glasspappret, det vill säga seriefiguren Dennis på finska. Grejen är ju bara den att Ville Vallaton ALLTID har varit en annan sorts glass. Vaniljglass doppad i choklad, i och för sig, men i en RUND, stavformad glasspinne.

Det fina med den äkta Ville Vallaton-glassen var annars att det fanns ett litet antal päronglassar bland all vaniljen. Det var alltså något av ett lotteri varje gång man valde sin glass (och det gick inte att se vilken färg glassen var genom pappret - eventuellt kunde man försöka pilla upp ett litet hål i det. Denna manöver brukade dock inte uppskattas av föräldrar, då resultatet blev en massa vaniljglassar med sönderrivna omslag i frysen).

Men nu är alltså Ville Vallaton fusionerad med Eskimoerna. Helt fel om ni frågar mig. En eskimoglass är nämligen alltid en eskimoglass, även om man lägger till Ville Vallaton på omslagspappret! Nån ordning får det väl vara i världen!

07 maj 2007

Att utmana ödet



På väg in till staden och jobbet idag blåste en motorcykel förbi vår bil. Fråga mig inte vad det var för modell, det såg jag aldrig. Men det var en stor, tuff, mörkgrön motorcykel.(Illa luktade den dessutom, motorn mådde nog inte riktigt bra) Vid nästa trafikljus stod vi snett bakom knutten, och det var då som vi läste bouskapet på baksidan av hans hjälm: "We're all gonna die anyway".

Det har han förstås helt rätt i. Men trots allt måste jag säga att jag blev rätt illa berörd efter att ha läst i hans nacke och sedan se honom bränna iväg i full fart genom korsningen.

Mitt liv är väl inte det mest spännande man kan tänka sig. Ibland har jag också lust att lägga mig ner och bara sluta. Men sen då jag har funderat ett tag kommer jag alltid till samma slutsats: mitt liv är så väldigt mycket bättre än alternativet. Vad tycker man om sitt liv om det känns motiverat med en sån text på motorcykelhjälmen?

04 maj 2007

Mullvadar



Nu har jag lyssnat på Radio X3M:s morgonshow A-laget igen.

De säger så mycket klokt i det programmet. Beror antagligen på att de lider av konstant sömnbrist, radiopratarna med extremt tidig morgontjänstgöring. Underhållande är det i alla fall.

Idag har de pratat om tråkiga vårtecken. Paradexemplet nummer ett är att storvuxna mullvadarna ploppar fram som svampar ur jorden. Den sorten av mullvadar som är osedvanligt förtjust i trottoarer och gator. Som förvandlar alla trevliga terasser till dammiga och leriga tillhåll. Där man inte hör vad man tänker då de härjar igång med sina grävarsystem.

Jag måste säga att jag känner mycket väl till fenomenet. Det finns en hel koloni sådana mullvadar här i Staden. Och faktum är att man mycket sällan ser röken av dem innan vårsolen skiner som skönast och man bara vill sitta ute i solen på lunchen. Då slår de till med full kraft!

Och faktum är nog att tillsammans med dammolnen, som jag också innerligt avskyr, så hör definitivt de överaktiva mullvadarna till de tråkigare vårtecknen i Mumindalen.

Kan man införa något slags murmeldjursregel för dem? Ni vet, om murmeldjuren ser sin skugga första gången då de sticker fram trynet så blir de tvungna att sova vidare. Mitt förslag är att om förvuxna mullvadar ser en terass då de kikar ut på gatan så får de inte visa sig på hela sommaren! Det skulle vara helt perfekt!

24 april 2007

Stekspadars hemligheter...




Vi är stolta ägare till två stycken plastiga stekspadar, inte alls olika den på bilden här:

Största skillnaden är att exemplaren i vår ägo har jämt rundade hantag. Eller i praktiken cylinderformade, upptäckte jag igår.

Jag höll nämligen på och plockade ur bestickkorgen efter en avklarad diskmaskin, då jag insåg att någonting i denna korg skvalpade något alldeles våldsamt. Det visade sig vara stekspadens skaft. Det var alldeles tydligt helt vattenfyllt vid det här laget.

Det som dock gör det hela intressant är det faktum att vi inte lyckades få bort det skvalpframkallande ämnet på något sätt. Det fanns liksom inget avlopp. Hårdplast har ju dessutom en tendens att gå sönder om man bänder för mycket i det, så vi gav upp projektet.

Nu skulle jag vilja ge köksgerådstillverkarna ett tips här: gör en grej av detta! Det är ganska otrevligt med instängt skvalp i stekspadar, men om man ordnar med finurliga avtappningsmöjligheter är det ju en helt annan sak.

Tänk nu: stekspade med inbyggd miniplunta! Om inte det blir en hit så vet inte jag! Om inte annat kommer frekvensen för flamberade maträtter att öka lavinartat!

05 april 2007

Dagens bild



Kära vänner!

Påsken har kommit till Mumindalen. Nivån på diskussionerna i kafferummet når oanade höjder. Mest handlar det om hur tidigt man täcks sluta idag. På andra plats kommer i diskussionstoppen kommer Bilden:



Tyvärr hittar jag ingen bättre variant av Bilden än denna ute på Nätet (det finns en mycket bättre version som publicerats i dagstidningarna där man ser fler gubbar på rad). Den föreställer alltså basarna i Finlands nya (borgerliga) regering: från vänster Stefan Wallin, Matti Vanhanen och Jyrki Katainen.

Vad är det då som gör att Bilden blir diskuterad i kafferummet? Sammansättningen av den nya regeringen? Eventuell fördelning av ministerposter? Vad det innebär att vi får en borgerlig regering?

Nej, inte alls. Det är SLIPSEN! Alla borgerliga gubbar på rad har blåa (eller eventuellt gröna, svårt att avgöra) slipsar. Utom Wallin, som utmärker sig med en lysande röd halsprydnad. Och frågan blir ju då förstås: har han missat dresscoden? Glömt att han är borgerlig? Eller vill han bara representera sitt partis symbol nyckelpigan?

Frågorna hopar sig.

Tur att det bli påskledigt så vi får gå hem och grubbla över slipsarnas mysterier!

20 mars 2007

Skaffa en hobby!



Too-ticki var nyss på besök här. Nu har hon hört om en hobby som enligt henne är om möjligt ännu onödigare än rollspel. Det kallas "platespotting" och har till och med en egen hemsida. Tanken är alltså att du spelar bilbingo med dig själv - det gäller att spana in alla nummer från 000-999 på registringsskyltarna i din omgivning.

Too-ticki hörde en man på radion, som berättade att det tar honom ett antal timmar extra att åka hem från jobbet varje dag, eftersom han måste ta extrarundor och spana in registreringsnummer. Han var nu inne på sitt tredje nummerserie av "spottande" (garv, vad det här blir lustigt på svengelska - "har du varit ute och spottat på bilar?" - man tycker att det borde medföra missförstånd)

Frågor som infinner sig:

  • hur förhindrar man fusk inom denna hobby?
  • tävlar man i olika klasser om man sysslar med parkerade respektive mötande bilars registreringsnummer?
  • varför inskränker man sig till siffror? Lägg till AAA-000 som start och sluta på ZZZ-999 för utmaningens skull. Åk dessutom via Åland så får ni nummer på ÅL också!
  • har man verkligen ingenting vettigare att göra?

Too-ticki har en teori. Hon tycker att man borde återinföra arbetsläger för folk som alldeles tydligt har för lite att göra. Tänk så mycket positivt det skulle föra med sig! Inga fler fula tags sprayade på alla husfasader. Slut med alla ungar som dräller i vägen på stan då man är stressad. Inga problem med finanseringen av den där kustjärnvägsbanan, som nu har varit obyggd i över 100 år här i Finland.

Det kan ju fungera. Man borde kanske tipsa nya riksdagen!

Men are from Mars...



Det är väl ingen som missat att sköldpaddan Elvis är roligast på nätet. Han skulle nästan kunna få titeln "hedersmumintroll", har precis fattat hur underlig världen är. Kolla in dagens Elvis! Ah-ha-ha-ha!! Jag är helt säker på att det ser ut precis så där i skallen på 99% av gymbesökarna av respektive människomodell.

16 mars 2007

Mentala exem



Fredag eftermiddag. Klockan är fem före gå-hem-för-veckan. Har precis sparat och klickat bort ett dokument. Kommer mig bara inte för att börja på något nytt. Läser krönikor istället. Den roligaste jag hittat är Terri Herrera Erikssons. Hon skriver om samhällsstrukturer som ger en mentala exem. Det var ett uttryck jag inte hört förut, men jag gillar det. Vem känner inte igen känslan av tankar som ligger och liksom skaver mot hjärnhinnan. Man vet att det vore enklast av allt att bara ignorera dem, då skulle de nog inte skava så mycket. Istället är man tvungen att peta på dem igen och igen, ungefär som en lös mjölktand. Eller ett exem, fast man vet att det bara börjar klia värre på kuppen.

Ja, ja. Nu är klockan en minut över gå-hem-och-bara-slöa.

Over and out!