Min vän Harry

Jag läste ut Harry Potter-serien igår.

Jag var faktiskt riktigt rörd, jag kan inte annat säga än att J.K. Rowling är en ovanligt kompetent berättare. Jag var lite orolig över alla lösa trådar som jag tyckte hängde lite oroväckande här och var innan jag började läsa Harry Potter and the Deathly Hallows, men det var helt onödigt. Hon knyter ihop säcken utan problem.


Min största läsupplevelse i Harry Potters sällskap var nog ändå bok nummer fyra, den flammande bägaren. Om du ska sitta på Heatrow några timmar i halvt medvetslöst tillstånd efter att knappt ha sovit på över ett dygn, kan jag rekommendera den boken! Den är tillräckligt spännande för att du inte ska somna! I jämförelse med bok nummer fyra, som jag i mitt zombieaktiga tillstånd tyckte var riktigt gastkramande, så var sista boken en värdig grand finale - men här handlar det mera om att man måste göra det man måste göra.

Det som jag verkligen älskar med Rowlings böcker är hennes stora kunskap om och användning av traditionell berättarkonst. Jag tycker att Harry Potter-serien är det ultimata beviset på att folkkultur kan göras hur aktuell som helst även i dagens värld - men det kräver en kompetent berättare! Och det gör mig glad att någon vågar använda sådant material - och lyckas - då vi ständigt matas med budskapet att inget "gammalmodigt" går hem i dagens samhälle!

Så, om du inte ännu har givit Harry Potter och gänget en chans - pröva! Det finns mycket annat innanför de pärmarna än en flummig fantasyvärld!


Andra bloggar om: läsvärt, Harry Potter