Klockan tickar, tiden går...
Så satt man här igen då framför datorn.
Jag har haft en sån skön helg.
- Jag har umgåtts med mycket goda vänner, som jag tyvärr träffar alltför sällan.
- Jag har varit på besök, så jag har inte behövt göra något praktiskt på hela helgen.
- Jag har busat med min kompis ursöta ettåring.
- Jag har shoppat på butiker som inte finns i Mumindalen. Och min nya väska är bara SÅÅ perfekt!
- Jag har ätit världens godaste, färska skaldjur.
- Jag har njutit av vårsolen och livet i allmänhet.
Och nu känner jag mig bara trött och stressad. Så är det väl inte tänkt att det ska vara. Ska man inte vara fylld av energi och livslust efter en sån helg?
Får väl avskriva det hela som allmän vårtrötthet, jobb som står mig upp i halsen och alldeles för fint väder på utsidan.
Så egentligen har jag inte den minsta orskak att klaga. Tillbaka till verkligheten bara.
4 kommentarer:
jag tror vi har drabbats av samma bacill...
vem vill vara inne och jobba...
när man kan vara ute och leka..
vårledighet till alla..
Du har helt rätt grodan. Upp på barrikaderna! =o)
Precis då man har kvicknat till efter vinterdvalan så inser man att det är JÄTTELÄNGE tills det blir sommarsemester.
Snacka om motivationsdödare!
Det finns en gammal låt "Är det konstigt att man längtar bort nån gång?" Kanske borde ändra titel till
Är det konstigt att man inte alltid längtar hem till vardagen?
Christina w - det är ju lite tudelat det där. Då man ligger på sin säng i något halvsjaskigt hotell, särskilt då skulle man ju verkligen inte ha något emot att vara hemma och, ja, bara vara. Men då man kommer hem och inser att man inte alls har tid att bara vara, då är det inte alls lika kul längre!
Men i det här fallet finns det inte ens halvsjaskiga hotell att klaga på...
Skicka en kommentar