*Piiiiip*

Den inte så särskilt tekniska Filifjonkan på jobbet kom in på vårt kontor igår och var nära att slita sitt hår. Hon påstod sig vara en hårsmån från att bli GAAALEN - det pep i hennes kontor!

Ihållande.
Irriterande så in i helsefyr.

Misan och jag kikade in i hennes rum. Och jo, det pep onekligen. Ett tyst men stadigt litet *piiip* i rätt hög tonhöjd.

Vi konstaterade att det där kommer inte från ventilationen, alltså måste någon maskin vara inblandad. Vi stängde av nätverksskrivaren. Och datorn. Släckte lysrören i taket. Och datorskärmen.

*Piiiip* lät det lika fullt i det nu mörka rummet.

Vi konstaterade att pipet kom från Filifjonkans skrivbord. Och där under 1052 papper, post it-lappar, pennor och en mapp hittade vi hennes mobiltelefon. Det var den som skrek i dödsångest.

Filifjonkan hade nämligen inte satt på tangentlåset innan hon kastade mappen ovanpå den, så nu hade den stackars lilla phånen i någon timmes tid försökt slå en si sådär 12 miljoner (sammanhängande) åttor.

Tangenttoner är av ondo, det har jag alltid sagt! Särskilt om man tänker placera mappar ovanpå sina mobiler!


Andra bloggar om: pip, störningsmoment, mobiltelefon